Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, som kräver högsta politiska prioritet.
Mellan januari 2000 och juni 2019 har 299 kvinnor dödats av en man. Då satte journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom punkt för arbetet med den alldeles utmärkta boken ”I händelse av min död” (Natur och Kultur). Det är en bok som bygger på ett överväldigande källmaterial och är en kuslig och skakande läsning. Kvinnorna som författarna skriver om dödas med yxa, rep, kofot, blir dränkta, strypta och söndertrampade och den vanligaste mordplatsen är den egna sängen. Av de 246 minderåriga som lämnas efter är 92 närvarande vid brottet. 51 barn ser sin mamma dödas. Men våld i nära relationer är ofantligt mycket större än så. Under 2018 anmäldes omkring 16 000 fall av misshandel i hemmet. Mörkertalet är sannolikt större.
Vilka är då gärningsmännen? Vanligen är det personer med låg social status i samhället. Många är arbetslösa, har beredskapsarbete eller är förtidspensionerade. Det är inte ovanligt att gärningsmännen är registrerade för tidigare brottslighet. De dominerande brottstyperna är olaga hot, våldsbrott, stöldbrott och trafikbrott. Det är mycket vanligt att gärningsmannen lider av psykisk sjukdom eller har någon annan typ av psykiatrisk diagnos. Allt enligt Brottsförebyggande rådets rapport från 2007.
Vilka är då gärningsmännen? Vanligen är det personer med låg social status i samhället.
Polisen har i många år hävdat att de har prioriterat våld i nära relationer. Nu medger man att det oftast varit ett spel för gallerierna. Men våren 2019 satte polismyndigheten i Stockholm ned foten. Den långsiktiga satsningen med benämningen ”Initiativ Gryning” ska inte bara rädda liv och få fler män dömda. Den ska också förändra attityder, såväl internt i polisen som externt i samhället. Visionen är noll döda i nära relation. Under 2018 dödades 22 kvinnor, varav sju i Stockholmsregionen av nära anhöriga. Med ett tillskott på 70 miljoner kronor från regeringen ska polismyndigheten rekrytera 90 personer, utredare och kriminaltekniker. Av dessa 90 kommer nio att vara verksamma i Värmland. Initiativet är långsiktigt och handlar också om att utveckla arbetsmetoder och samverkan med andra aktörer i samhället.
Vi liberaler har flera förslag på området som vi kämpar för att få igenom. Bland annat vill vi ge stabila och långsiktiga stöd till kvinnojourerna. Vi vill också stärka reglerna om kontaktförbud och öka den fredade zonen. Vi vill bland annat att området för kontaktförbud ska kunna ökas och gälla en hel kommun – ett kommunalt vistelseförbud. En annan fråga som vi driver är att vi vill skärpa vårdnadsreglerna då en förälder är dömd för mord på den andra föräldern. Gärningsmannen ska automatiskt fråntas vårdnaden om barnen. Det är alldeles orimligt att det inte är så redan idag. Tillsammans fortsätter vi kämpa för barns och kvinnors rättigheter.
Om du är utsatt för våld i ditt förhållande eller i familjen finns det flera möjligheter att få hjälp, stöd och rådgivning. Kvinnofridslinjen är alltid tillgänglig på telefon 020 – 505050. Du kan även kontakta brottsofferjouren, kvinnojouren och socialtjänsten. Om du är förövare har länsstyrelserna i Stockholm och Skåne under 2019 sjösatt ett projekt som man valt att kalla ”Välj att sluta”. Vem som helst får ringa och man får vara anonym. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen. Under 2019 har över 200 personer ringt till hjälplinjen, varav majoriteten är män.