• idag
    29 maj
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 maj
    21°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    23°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Konsumentkrönikan: Slott eller koja – hur vill du bo?

Krönikor
PUBLICERAD:
Att köpa sig en egen lya kräver ofta en stor kontantinsats och garanterat en extra stor sådan om man vill köpa sig ett slott...
Foto: Fredrik Sandberg/TT
De flesta har en vision eller dröm om hur man vill bo. Det är dock inte alltid planerna går att genomföra, och behov och önskemål skiftar genom livet.

De flesta brukar börja sin boendekarriär med att hyra sin bostad, min och makens första var en liten välplanerad etta på 33 kvadratmeter där vi faktiskt lyckades få in två sängar, två soffor med bord, köksbord, stolar, en byrå och bokhylla, merparten köpt på auktion och loppis. Till och med en katt fick plats, den senare flyttade så småningom ut på landet och trivdes bättre med det. TV och telefon skaffade vi först efter ett halvår.

Även i början på 80-talet var det tuffa bud för att få tag på en lägenhet. Då gällde annons i tidningen och först till kvarn, tur skulle man ha. Även idag är det svårt att komma in på marknaden på populära orter. Hyresrätt kräver ingen kontantinsats av dig och så länge du betalar hyra, vårdar lägenheten och inte stör dina grannar får du bo kvar om du lyckas få ett kontrakt. Vill du flytta har du i regel tre månaders uppsägningstid.

Bostadsrätt är faktiskt en i stort sett svensk boendeform, i de flesta andra länder är det en ägarlägenhet man investerar i.

Ett alternativ är att köpa sig en bostadsrätt. Här krävs det dock i regel i de större städerna en väl tilltagen kontantinsats för att köpa överhuvudtaget skall komma ifråga. Bostadsrätt är faktiskt en i stort sett svensk boendeform, i de flesta andra länder är det en ägarlägenhet man investerar i. När du beslutat dig för att satsa på en bostadsrätt, nyproduktion eller befintligt bestånd, innebär det inte att du äger lägenheten. Det du betalar för är en insats i en förening och som medlem får du nyttja den bostadsrätt du ”köpt” så länge du sköter dig och betalar den avgift föreningen bestämt. Det är med andra ord en nyttjanderätt du skaffat när du köper en bostadsrätt. Det är föreningen, som du visserligen är medlem i, som äger fastigheten. Du ansvarar, lite förenklat uttryckt, för den inre delen av lägenheten och föreningen för de yttre och gemensamma delarna. Ansvarsfördelningen och vad du får göra i bostadsrätten framgår av stadgarna.

Den största friheten har du i en egen fastighet, till exempel en villa eller ett radhus. Här bestämmer du själv vad du vill göra med fastigheten så länge du håller dig inom exempelvis kommunens regelverk. Om du inte har gott om kontanter måste du, precis som vid köp av bostadsrätt, låna till en del av köpeskillingen. Vad du får låna beror bland annat på din inkomst, anställningsförhållande, övriga tillgångar och vilken säkerhet långivaren, vanligtvis en bank, bedömer att denne vill ha för att låna ut till dig.

Idag är det billigare än någonsin att låna, men samtidigt är inflationen relativt låg. Tänk på att lånet förr eller senare skall betalas tillbaka, så att betala av på lånet, amortera, måste du ofta göra, beroende på hur mycket du lånat. En köpt bostad har historiskt sett nästan alltid varit en god affär men det är trots allt ingen garanti att det kommer att vara så framöver. Men känslan av att äga sin bostad och inom vissa ramar kunna använda och anpassa denna efter sin egen smak är värt mycket.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.