• idag
    29 maj
    19°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 maj
    21°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    23°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Lika svårt som enkelt

Krönikor
PUBLICERAD:
Foto: Privat

I bebisbubblan blir allting förvrängt. Just nu känns det som att vi bor i ett fisheye-objektiv. Allting blir liksom lite skevt. Kanske framför allt på grund av rubbade sömnrutiner.

Man lever i ett förvirrat tillstånd som kombinerar insomnia, afasi och demens. Man utför sysslor på autopilot, tappar ord, finner sig själv i rum utan att veta hur man tog sig dit och varför. Häromdagen blev jag ombedd av min fru att hämta något i köket och efter drygt sex steg hade jag glömt vad. Lyckligtvis lider vi av samma tillstånd, så när jag frågade henne vad hon skulle ha så hade hon också glömt.

Ett annat talande exempel som skedde nyligen var när min fru vaggade en kundvagn på Ica, när det i själva verket var jag som hade barnvagnen. Vi befinner oss helt enkelt i ett töcken av kärlek och galenskap.

Vi har blivit kroniskt disträ. Det är tur att vi numera har egen tvättmaskin, annars hade vi nog fått en uppsjö av arga lappar för att vi glömt kläder i tvättstugan. Det hade varit fullkomligt otänkbart innan.

Vi missade aldrig tider. Vi kom aldrig försent. Nu får man vara glad om vi dyker upp över huvud taget. Vi börjar dock få mer rutin på kaoset och lära oss hur vi ska göra för att hinna med det som står på schemat.

Om livspusslet tidigare bestod av 500 bitar så består det numera av 1000. Svårighetsgraden har gått från svårt till skitsvårt.

Men samtidigt som det är svårt så är det på något märkligt vis också barnsligt enkelt. När man får vila sin blick på sitt barns ansikte så glömmer man hur jobbigt det kan vara. Det gör att man orkar ta sig igenom en hel dag trots att nattsömnen bara räcker till halv tank.

För två kontrollmänniskor har det här visat sig vara en väldigt nyttig utmaning. Som småbarnsförälder måste man acceptera att man inte alltid har kontroll. Hushållet har fått en ny boss som styr och ställer.

Han är en krävande arbetsgivare, men att få följa hans utveckling är en bra bonus som väger upp de orimliga arbetstiderna och stundtals skitiga arbetsförhållandena.

Tyvärr tar han inte någon hänsyn till att man har andra måsten som kräver ens uppmärksamhet. Som till exempel den här krönikan. Skrivprocessen har lika många avbrott som det finns mellanrum i den här texten.

Föräldraskap är inte så förenligt med ett kreativt yrke. Man har sällan varken tiden eller energin som krävs för att producera något meningsfullt. Men å andra sidan är ens barn den ultimata inspirationen. Jag kommer aldrig skapa något bättre eller mer meningsfullt än min son.

Det är en bitterljuv insikt. Min främsta lärdom hittills är att perfektionen jag alltid eftersträvat i mina kreativa projekt har varit en onödig källa till stress. Ibland finns det inte tid till perfektion. Och det går faktiskt att leva med.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.