• idag
    3 juli
    18°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 juli
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      3.6 mm
  • måndag
    6 juli
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    7 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Små orter, stora personligheter

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
KT:s legendariske chefredaktör Mauritz Hellberg var vida känd för sin liberala penna långt bortom länets gränser.
Foto: Anna Ollson
Så länge jag kan minnas har jag haft en förkärlek för små orter. Det har kanske sin tidigaste bakgrund i den bibelberättelse jag allra mest tog till mig, den om Davids kamp mot Goliat.

Mitt idrottsintresse, grundlagt på 1950-talet, har nog också spelat en viss roll. Under detta årtionde fick vi – Värmland – en olympisk bronsmedaljör 1952 i maratonlöpning, Gustaf Jansson, som kom från Forshyttan. Och från Butorp kom en av Sveriges främsta tyngdlyftare, Bosse ”Butorparn” Svensson, som nästan kom med till Melbourne-OS 1956.

Forshyttan och Butorp: två mycket små prickar på Sverigekartan, om de ens finns med.

Går man utanför idrotten så är det påfallande hur många framstående personer som växt upp på mindre orter i detta Värmland. Selma Lagerlöf från Östra Ämtervik är väl den som allra främst ska nämnas, men listan kan göras mycket längre än så.

Tre ytterligare namn väljer jag att lyfta fram, varav en alldeles särskilt. Jag tänker på kyrkomannen Peter Fjellstedt från Fjällane i Sillerud, på industrimannen Lars Magnus Ericsson från Värmskog och på denna tidnings klassiske chefredaktör Mauritz ”Maggan” Hellberg” från Långserud.

Någon kanske tror att jag, en debuterande KT-krönikör, av inställsamhet nämner Hellberg. Inte alls så. Jag gör det för att han var en publicist, en chefredaktör, som även i vår tid är värd att påminna om. I mina ögon var han länets främste publicist under 1900-talet.

Det var alltså ingen som helst tillfällighet att vi – några föreningar i Värmland – döpte det värmländska yttrandefrihetspriset (som fanns 2001-2013) till just Magganpriset. Frihetskämpen Mauritz Hellberg, KT:s chefredaktör i 49 år (!), var en röst som hördes över hela landet, han var en mycket viktig liberal opinionsbildare.

På hemmaplan i Värmland hade ofta han en argsint biskop att tampas med. Den konservative J. A. Eklund, som inte hade ett dugg emot att kallas reaktionär, hade NWT som sitt språkrör och Hellberg hade KT till sitt förfogande. Under flera decennier gick de hårda matcher i spalterna mot varandra. Maken till intressant duo har vi i Värmland knappast sett sedan dessa båda lade ner sina pennor.

Av dessa två välformulerade antagonister var Eklund den som gick bort först (1945). Det föll då på den 86-årige Hellberg att i KT skriva nekrologen över Eklund. Jag är full av beundran för hur ”Maggan”, som själv avled två år senare, löste denna delikata uppgift. Han undvek på intet sätt motsättningarna dem emellan; med en nästan humoristisk ton berörde han dem.

Men i avslutningen ändrade han tonläget. Hans stilfulla slutord om den bortgångne meningsmotståndaren löd:

”Jag är säker på att han in i det sista behöll sin aversion mot mig. Men jag ser milt och försonligt på honom. Han var hel och äkta i sitt slag, ärlig och uppriktig, fjärran från allt lycksökeri och all inställsamhet, och det kan blott sägas om de främsta.”

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.