Kunskap om äldre samlas nu i ett nytt forskarråd på uppdrag av regeringen. En av rådets 15 ledamöter är Clary Krekula, sociologiprofessor vid Karlstads universitet.
– Det är viktigt att vi börjar se på olika frågor inom forskningen ihop.
Hon är mycket positiv till initiativet, att man kommer bort från "stuprörsperspektivet" när det gäller äldreforskning.
– Det finns mycket forskning om äldre men det är sällan det sker så här brett och att man kan ställa olika frågor i relation till varandra. Hela forskningen kring åldrandet är ungt jämfört med andra områden.
I sin forskning har hon tittat på åldrandet ur ett genusperspektiv, bland annat genom att särskåda svensk jämställdhetspolitik.
– Jämställdhetspolitiken är så åldersblind, gruppen 65 år och äldre försvinner och förenklas i statistiken. Det är inte en homogen grupp, den blir bara mer heterogen.
Hon tar det faktum att vi blir allt äldre som ett exempel. Det är både sant och bra tycker hon, men det gäller inte för alla. För lågutbildade kvinnor sjunker i stället medelåldern.
– Det är viktigt att komma ihåg det när vi debatterar hur länge vi ska arbeta, för det finns så olika villkor i arbetslivet. De grupper som lever under ekonomisk press tvingas jobba in i kaklet fast de kanske inte har fysiska förutsättningar för det. Vad händer med deras hälsa på sikt?
Äldre mer nöjda
Hon var mitt i livet när hon sadlade om från tandläkare och började studera till sociolog. 2006 disputerade hon och året därpå fick hon sin tjänst på universitetet i Karlstad.
– Min avhandling handlade om den sociala aspekten av kvinnors åldrande, hur de fysiska förändringarna som utseende och styrka påverkade självbilden och hur man såg på åldrandet.
De största utseendenojorna låg hos yngre, ju äldre man blev desto nöjdare var man med utseendet.
– Jag intervjuade många kvinnor över 75 som sa att "äntligen kan jag, äntligen har jag vassa armbågar". Man hade ett annat utrymme för sig själv än tidigare.
Bredare i framtiden
Tanken med forskarrådet är att socialministern ska kunna ha en mer kontinuerlig dialog med forskarna om äldre- och omsorgsområdet. Clary Krekula menar att det är bra eftersom viktiga politiska beslut ska baseras på forskningen. Även om området i sig är ungt tror hon att det kommer att få större plats i framtiden.
– Då tror jag att vi har börjat se på frågor om åldrandet mycket bredare än vad vi gör i dag. Nu är det nästan bara äldreomsorgen man tittar på och äldre blir nästan synonymt med äldreomsorg, säger hon och fortsätter:
– Gruppen 65 år och äldre utgör till exempel 26 procent av de röstberättigande men utgör bara 1,7 procent av ledamöterna i riksdagen. Varför ser den politiska representationen ut på det sättet och varför diskuterar vi inte det mer?