I dag, den 15 november, fyller Karlstads-Tidningen 140 år. Det är en tidning som med mycket stolt historia i bagaget har vågat förändras genom åren och gång på gång hittat sin nya profil.
Pappan till den första KT var typografen Carl Forsell. Han gav ut flera tidningar under sin livstid och var inte främmande för att kalla sig kommunist. 1855 startade han sitt tryckeri i Karlstad och gav ut Nya Wermlands-Posten vars radikala framtoning snabbt gjorde att tidningen inte direkt gick som tåget. Tidningen fick ett nytt namn 1871 – Wermlands Läns Tidning och redaktör var Albrekt Segerstedt, pappa till Torgny Segerstedt. Trots nytt namn och ny redaktör dalade upplagan och 1879 tog sonen Albin Forsell över rodret.
Det var dags för ännu en ny redaktör, den kände tidningsmakaren Anders Jeurling och ett nytt namn – Karlstads-Tidningen. Att stava tidningen med K istället för C var radikalt för tiden, så ett viss mått av mod hade tidningen minsann fortfarande.
1890 påbörjades ett nytt historiskt kapitel i KT:s historia. Mauritz "Maggan" Hellberg blev chefredaktör och upplagan var nu uppe i 1 000 exemplar. Gustaf Fröding må ha varit KT:s kanske mest kända medarbetare, även om han bara var verksam på tidningen i några få år. Men den som verkligt gjorde skillnad för KT var just Maggan Hellberg. Med honom vid pennan ända fram till 1939 blev tidningen vida känd på debattsidor runt om i landet för sin liberala framtoning. Tillsammans med hustrun Gerda Hellberg drev Maggan Hellberg tidigt på debatten för kvinnors rösträtt och han var även för en fredlig unionsupplösning.
Flera år efter både NWT och VF började KT 1928 att delas ut varje helgfri dag i veckan. Kort därefter blev tidningen även en morgontidning och bevakade såväl lokala som läns-, inrikes- och utrikesnyheter. Under 1940-talet hade upplagan stigit till 11 000. Men konkurrensen blev till slut för stor och 1957 blev KT en veckotidning.
NWT kände flåset i nacken
Under 1980-talet skedde ännu en stor förändring. KT blev lokal på riktigt. Rolf Matthies var chefredaktör vid den här tiden, mellan åren 1988 och 1991.
– Tanken var att göra Karlstads-Tidningen till en lokal nyhetstidning med fokus på stan. Hos NWT och VF fanns då ett vakuum eftersom man hade så många lokalredaktioner som fyllde tidningarna med material från länet, de var ryggraden i tidningarna då, säger han och fortsätter:
– Vi var unga, entusiastiska och satsade på grävande journalistik. Vi ville ta upp konkurrensen om nyheterna i Karlstad på riktigt och det gjorde vi också. På NWT kände de då flåset i nacken, har jag fått höra av kollegor i efterhand.
Nyheterna var hårda granskningar, bland annat av dåvarande landshövdingen som hade tagit för mycket betalt för uthyrningen av sin lägenhet i Stockholm, minns Rolf Matthies. Ett annat uppmärksammat gräv var redaktionens granskningar av kommunens alkoholnotor.
– Vi tog ut svängarna rätt rejält med layouten också och blev anmälda till Pressombudsmannen men givetvis friade.
Tidningen, vars upplaga dalat med åren fick fler prenumeranter, från 3 100 år 1988 till 4 500 år 1991.
– Under tre-fyra år gick det väldigt bra. Vi satsade på en reklamkampanj med Fröding som bas och det blev väldigt fränt. Vi hade reklambroschyrer, reklam på bussar och stora tavlor i stan. Det var en ganska aggressiv marknadsföring.
Bakgrunden till satsningen var ett stort utvecklingsbidrag på 275 000 kronor från presstödsnämnden. Det gjorde det också möjligt för KT att köpa in datorer.
– Vi var väldigt på, det var KT och Kvinnosyn som tänkte att "nu ska vi göra tidningen på dator".
Eftersom man använde sig av VF:s tryckeri åkte man nu för första gången dit med färdiga tidningssidor istället för tidningen skulle pusslas ihop på plats i tryckeriet. Det tog några år, sedan kom NWT på studiebesök minns Rolf Matthies.
– Man ville se hur en modern tidning gjordes.
Fördjupningar
Tidningen har sedan dess ändrats ytterligare i takt med att konkurrenternas lokalreaktioner lagts ner och innehållet blivit mer Karlstadsfokuserat. KT fick mer formen av en lokal veckotidning än en nyhetstidning. Under många år av 2000-talet var Eva Dahl chefredaktör.
– Det var väldigt roligt. Vi var ett entusiastiskt gäng som jag upplevde som besjälade av att förbättra KT, att visa att även om vi var en endagarstidning så hade vi ett berättigande i alla fall.
Dagsfärska nyheter var bara att glömma i takt med nätets framfart. Fördjupningarna blev KT:s grej menar hon.
– Vi jobbade hårt för att hitta egna nyheter och ta sig tid för fördjupningar, vi hade flera nischer vi blev bra på. Vi gjorde fördjupande intervjuer med intressanta människor och blev bra på Karlstads historia. Där finns ett stort intresse.
Hennes reportageserie om gårdar i Karlstads omnejd blev till en omtyckt bok, Gårdar med Anor, som hon i dag är tacksam över att hon fick göra.
– Det stärkte upp tidningens profil av att skriva och fördjupa oss om det historiska Karlstad. Det fick en efterföljare i Kanal 12 som gjorde en tv-serie baserad på boken. Det var väldigt roligt.
En annan viktig pusselbit för KT är Värmlands Lucia, menar Eva Dahl.
– Jag vet inte hur många gånger som man hört att lucia är daterat, ute och förbi, men intresset var fortsatt stort för tävlingen. Jag tyckte alltid att det var väldigt roligt att träffa och intervjua de unga tjejerna, att se vilken framåtanda de hade.
Men bara för att tidningen kom ut en gång i veckan var det inget rofyllt jobb.
– Det ska gudarna veta. Det krävdes en fantastisk arbetsmoral, för att ro detta i land vecka efter vecka. Så fort tidningen var ivägskickad var det att sätta sig med nästa tidning. Men jag hade inte stannat så länge om jag inte hade tyckt att det var så roligt.