Våga fråga "Hur mår du egentligen"

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Amerikanska studier visar att det finns samband mellan psykisk ohälsa hos unga och deras skärmtid.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
En miljon besök varje månad inom primärvården i hela landet beror på psykisk ohälsa. Detta faktum påverkar både människor som mår dåligt och samhället i form av kostnader för vård, sjukskrivningar och rehabilitering.

Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2018 har 14 procent i Värmland ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I vårt län var 51 procent av alla sjukskrivna i slutet av första kvartalet i år en följd av psykisk ohälsa.

Socialstyrelsen beskriver i en ny rapport att det skett en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland unga. Vi måste ta signalerna från unga på allvar. Siffrorna visar att något håller på att gå snett i vår tid. Leo Gerden, ordförande för Sveriges Elevråd, menar att den ökande psykiska ohälsan främst beror på brister i skolans funktion och en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför. Kunskapskraven är vaga, tolkas olika av olika lärare och gör det omöjligt för eleverna att veta vad de ska göra för att nå upp till dem. Pressen att klara skolan är hög och blir inte enklare av förvirrande kunskapskrav, menar Gerden.

Unga behöver också mötas i sina vardagsmiljöer, framför allt i skolan av vuxna som är angelägna om deras psykiska mående och som kan hjälpa till att utveckla sätt att förhålla sig till besvärliga situationer och perioder i livet. Det kan också finnas andra förklaringar till den psykiska ohälsan bland unga. En studie från San Diego State University i USA visar att det finns ett samband mellan antalet timmar framför skärmar och depression hos unga. Sambandet var starkare hos tonåringar än hos de yngre, vilket tros bero på att tonåringar hänger mer på sociala medier.

Partierna bakom januariavtalet har kommit överens om hur 1,8 miljarder kronor ska satsas mot psykisk ohälsa. Pengarna ska användas till att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Dessutom ska kommunernas ungdomsmottagningar rustas. En annan del riktas mot de ökande sjukskrivningarna bland vuxna med lindrigare psykiska besvär. Inte minst ökar den psykiska ohälsan bland chefer, eftersom pressen på landets chefer ökar och allt fler mår dåligt psykiskt.

Många äldre lider också av oro och ångest. Omkring 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern 65 – 79 år uppger att de har besvär med ängslan, oro eller ångest enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. Men mörkertalet är stort. Bara en av fyra depressioner upptäcks i vården. Inte minst spelar den ofrivilliga ensamheten en betydande roll i sammanhanget. En rapport från Socialstyrelsen som kom 2018 visar att en tredjedel av alla över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom under 2016 alternativt använt psykofarmaka.

Vad kan jag då göra som medmänniska? I dagens samhälle med ett högt uppskruvat tempo måste vi i en betydligt högre utsträckning än tidigare börja bry oss om människorna i vår omgivning, vänner och bekanta. Våga fråga: ”Hur mår du egentligen?” Antingen får du ett kort och avvisande svar eller också ett betydligt längre svar på din fråga. Och då gäller det att lyssna, ställa fler frågor, lyssna och åter lyssna. Du kan kanske komma att förebygga risken för ett suicid.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.