Hågkomster från en sommar

Krönikor
PUBLICERAD:
Hundratals, ja, tusentals fjärilar har förgyllt Gunvor Sand Edwalls sommar mellan åskvädren.
Foto: Hasse Holmberg/TT

När värmen har åskat bort och dagarna krymper funderar jag lite på, vad jag kommer att ta med mig från sommaren 2019 och vad det är som har gjort starkast intryck. Kanske åskan? Har det inte varit en ovanligt åskrik sommar? Eller är det bara något jag föreställer mig? Jag försöker hitta statistik, men den över årets sommar är inte färdigställd ännu, så jag får vänta ett tag på svar.

Ett av sommarens åskväder har redan hamnat i arkivet med familjemyter. Efter en varm dag på Vättern la vi till i Hjo gästhamn, och då det på kvällen mulnade till, flyttade vi in i kajutan och myste till det med levande ljus och något gott i glasen. Åskan mullrade snällt på avstånd och kom väl lite närmare allteftersom, men det var inte hotfullt på något vis, då plötsligt en blixt med förfärande ljusstyrka klöv hela världen. Eller åtminstone hamnen. Luften fräste, det small som ett pistolskott, och i makens fötter pirrade det liksom till.

Sen fortsatte det hela lite mer ”normalt” med blixt och dunder på nära håll, innan åskan vandrade vidare. Att det vi hade varit med om inte bara var läskigt utan rentav farligt, fick vi ytterligare stöd för dagen därpå, när grannen i båten bredvid berättade att deras batteriladdare hade åskat sönder, medan de själva hade sökt skydd i land. Vilket vi alltså inte hade gjort. Med pirr i fötterna som resultat.

Något annat och bra mycket trevligare, som jag kommer att minnas från den här sommaren, är den fantastiska ljungblomningen längs vägarna och på Vänerskärgårdens öar. Jag tror inte att jag någonsin har sett något liknande: stora lila fält som man ser på långt håll; där ett fält tar slut tar ett annat vid. Min far biodlaren skulle ha blivit lycksalig vid åsynen av denna härlighet, då han alltid hävdade att ljunghonungen var något alldeles speciellt. Tyvärr har det inte varit så gott om bin i ljungblommorna - åtminstone inte där jag har vistats - men desto fler fjärilar; hundratals, ja tusentals, framför allt nässelfjäril, amiral och den från sydligare nejder hitflugna tistelfjärilen. Och även om det har varit osedvanligt gott om fjärilar hela sommaren liksom föregående år, så har det varit helt makalöst den senaste månaden!

Ett annat rekord står rönnen för. Ingen kan väl ha undgått att se hur mycket rönnbär det är just nu med rönngrenar som dignar under sin börda, och det finns hur mycket som helst att dekorera kräftfestbordet med och göra gelé av. Orsaken till detta överflöd är att förra sommarens sol och värme gav träden energi att bilda många blomanlag, så det där som Bondepraktikan hävdar, att en riklig förekomst av rönnbär leder till en sträng vinter, är bara rent hittepå. Och det är jag tacksam för.

Stränga vintrar klarar jag mig bra utan. Jag kan nog tänka mig att hoppa över vintern helt och hållet…

Så här jobbar Karlstads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.