Tingvalla IP – 100 år av idrottshistoria

Det började med SM i friidrott i augusti 1919. Och vad passar väl bättre att fira ett sekel av spännande matcher, höga hopp och snabba lopp med samma mästerskap?

Långt innan arenan byggdes idrottade man i Klara. På Malmtorget, som då var en stor grusyta utan vare sig träd eller buskar, och på en marknadsplats där Karolinen i dag ligger, spelade man fotboll redan vid sekelskiftet. Här arrangerades även SM i friidrott år 1908, eller allmän idrott som det också kallades, på provisoriska banor intill det nybyggda ridhuset eftersom kraven på idrottsbanor inte var särskilt höga.

Vid början av 1910-talet kom dock önskemål om en permanent idrottsplats och 1914 skänkte Wermlandsbanken 5 000 kronor som startkapital. Men ingen plats var utsedd för och byggplanerna gick i stå. Under SM i friidrott 1918 rönte IF Göta – som grundades 1904 – stora framgångar varpå man fick frågan om man ville vara värd för arrangemanget året därpå. Det fick fart på planerna igen och stadsfullmäktige fixade en tomt där man kunde bygga vad som kom att bli Tingvalla idrottsplats. Genom ett intensivt och problemfyllt arbete lyckades man nästan få färdigt bygget inför mästerskapet.

Borgmästaren invigde

På lördagen den 16 augusti 1919 var det dags för invigning av Tingvalla IP och årets upplaga av "Svenska Mästerskapstävlingarna i allmän idrott". Regementsmusikerna stod för musiken och ordförande i stadens idrottsnämnd tillika den som ansvarat för byggnationen, bankdirektören R Tjerneld, tackade finansiärer och framhöll att det var viktigt att man fortsatte hjälpas åt för att efter mästerskapen nå hela vägen i mål med bygget. Därefter invigde borgmästaren K. J. Lindholm med att utbringa ett fyrfaldigt leve för konungen och fosterlandet efter att man sjungit nationalsången tillsammans.

Ståtlig prissamling

För att få beskåda tävlingarna fick man betala tre kronor för en plats på läktaren, två kronor för övriga sittplatser och en krona för ståplats. På söndagen kunde man även köpa en reserverad sittplats för fem kronor, vilket motsvarar 92 kronor i dagens penningvärde.

På lördagen hölls försöksheat i sprintloppen, final i 800 meter, kulstötning, vikt- och diskuskastning, samt "Backmans och Falks rekordlopp å 5 000 meter". Under söndagen var det dags för sprintfinaler och stavhopp.

Prisutdelningarna höll på Stora torget och NWT beskrev prissamlingen som "den ståtligaste man kan få se".

Guld i stavhopp

För IF Götas del återupprepade man inte medaljsuccén från mästerskapet året innan. På grund av det intensiva arbetet med att bygga arenan, i vilket friidrottarna själva deltog, var man helt enkelt för slitna inför tävlingen. Men några medaljer lyckades man ändå knipa.

C. J. Lindh tog guld i slägga med 46.38, G. Högström vann guld i stavhopp med 3,70, S. Runström hoppade till sig ett silver i tresteget med 14,21, N. Olsson tog brons i spjut med 95,96, Th. Olsson tog brons i diskus med 72,61 och stafettlaget i 100 meter fick en bronspeng med tiden 50,8 sekunder.

Byggdes ut

Tingvalla IP har byggts ut och om under åren och skillnaden i dag jämfört med för 100 år sedan är stor. Då sprang löparna på kolstybb, läktaren mot Regementsgatan var enkel och idrottsplatsen hade ett plank i stället för dagens stängsel. Kort efter invigningen byggde man till en större träläktare med tak och omklädningsrum på samma plats där dagens betongläktare finns. Dagens betongläktare byggdes 1970 och anses numera ha ett högt arkitektoniskt värde med sitt fribärande tak.

Fram till 1960-talet fanns även en fotbollsplan väster om IP och under en tid spelade man även curling och tennis på Malmtorget, tills man under 1930-talet byggde tennis- och bowlinghallen som låg där Karolinen ligger i dag.

Fotboll, bandy och friidrott var de dominerande sporterna på IP under de första åren. Men det har bara spelats en SM-final i bandy där, 1935, då Göta vann över Västerås med 5-2. Det har också slagits ett världsrekord på Tingvalla, av Dan Waern i 1000 meter 1959.