Hoppa till huvudinnehållet

Deltats ytformer bevarade på Kaplansholmen

Publicerad:
Den här skylten möts man av på reservatets fastlandssida vid Örsholmen.
Den här skylten möts man av på reservatets fastlandssida vid Örsholmen. Foto: Tim Sterner

Kaplansholmen är en sällsynt opåverkad del av Klarälvens delta. Det lummiga reservatet kontrasterar rejält till Örsholmens intilliggande industriområde.

Länsstyrelsen förklarade Kaplansholmen som naturreservat under 1992 med syftet att bevara en aktiv del av Klarälvens delta i Vänern.

Beslutet hade onekligen effekt för än i dag, 27 år senare, finns många av deltabildandets ytformer bevarade. På holmen kan man se allt från älv- och strandvallar till bankar och strömfåror.

Reservatet omfattar totalt drygt 169 hektar varav 56 hektar land och holmens rika vegetation är bland annat gynnsam för fågelliv.

Bland björkar, tallar, aspar och alar kan man skymta allt från mindre fåglar som grönsångare och rödvingetrast till större rovfåglar som brun kärrhök och duvhök. I reservatet kan man även se bäveraktivitet.

På holmen finns inga stigar, men du kan nå fastlandssidan via naturstigar från Heden och Örsholmen.
På holmen finns inga stigar, men du kan nå fastlandssidan via naturstigar från Heden och Örsholmen. Foto: Tim Sterner

Svår att nå

En möjlig anledning till att Kaplansholmen hållit sig såpass orörd är att den bara kan nås med båt, bortsett från vintern då man kan gå över isen. Men fastlandsdelarna av reservatet kan nås via naturstig från Örsholmen eller Heden.

På fastlandssidan kan man dock se tecken på att alla inte respekterar naturreservatets regler. Man får exempelvis inte skada växtlighet, göra upp eld eller göra liknande ingrepp i naturen.

Trots detta finns tecken på eldningsprocesser vid vattenbrynet och naturstigen vid Örsholmen är utsatt för nedskräpning. Soppåsar, plastflaskor och rostiga metallföremål tillhör de fynd man kan göra under promenaden. Men det faktum att själva holmen är svår att nå och saknar stigar gör att den löper mindre risk för detta.

Historiskt sett är Kaplansholmen bland annat känt som boställe för karlstadsoriginalen Bror och Karl Andersson, även kända som "Brollan" och "Kalle Geta".

Bröderna Andersson i sin hemsnickrade stuga på Kaplansholmen under 1941.
Bröderna Andersson i sin hemsnickrade stuga på Kaplansholmen under 1941. Foto: Dan Gunner/Värmlands Museum

Ingen exploatering

Bröderna levde under 1940-talet i en hemsnickrad stuga på holmen som de tillverkat av lådor från J P Nyströms orgelfabrik. De livnärde sig som fiskare och brukade sälja dagsfångsten vid strandhugg i Haga.

På den tiden var Kaplansholmen inte klassad som naturreservat. I dag skulle ett privat stugbygge i området inte tillåtas. För att bibehålla holmens orördhet förhindrar Länsstyrelsens bestämmelser bland annat skogsbruk, exploatering och arbetsföretag.

Friluftsliv får bedrivas i naturreservatet så långt det är möjligt. För att utföra vetenskapliga undersökningar krävs dock tillstånd från Länsstyrelsen.

Artikeltaggar

MeraNaturreservatÖrsholmen

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.