• idag
    29 sep
    13°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

A och O med språkkunskaper

Ledare
PUBLICERAD:
Genom att studera exempelvis franska öppnar sig också en fransk idévärld, skriver Per Scheutz.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Det är en välkänd sanning att fler språk öppnar fler möjligheter. I synnerhet i en allt mer globaliserad värld och i en världsdel där det råder fri rörlighet för arbetskraft.

Det vore därför helt fel att avveckla andra främmande språk än engelska i den svenska skolan. Ändå tycks utvecklingen gå åt just det hållet. Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund varnar för den svenska skolans språkförbistring. Medan EU strävar efter att elever ska lära sig minst två främmande språk och allt fler länder inför obligatoriska skolstudier, går Sverige åt andra hållet – färre och färre läser annat än engelska. Sverige hör till EU-länderna med sämst utveckling på området. I juni 2018 föreslog Skolverket flera åtgärder för att öka andelen elever som läser moderna språk. Svenskt Näringsliv har uttalat sig om språkens betydelse för kompetensförsörjningen. De lyfter särskilt fram att kunskaper i tyska är viktiga för exportföretagen. Idag är spanska det populäraste språket och har varit så under flera år. På andra plats kommer tyska följt av franska.

Tyska språket med sina deklinationer, prepositioner och starka verb och sin logiska och konsekventa uppbyggnad i formlära och syntax är ett alldeles utmärkt språk att lägga i grunden som andraspråk utöver engelskan.

Franska språket, detta underbara och vackra språk som kanske är något svårare att tillägna sig men desto mer stimulerande när man hyfsat behärskar det. Den egotrippade manschauvinisten och akademiledamoten Horace Engdahl har i sin bok ”Den sista grisen” träffande beskrivit franskan med följande sentens: ”Franskan är en häst man aldrig kommer upp på. Man springer efter den, ängsligt hållande i tyglarna.”

Det ligger något oerhört påvert över ett samhälle som begränsar sina ungas möjligheter att lära sig främmande språk. Man lägger en ostkupa över landet. Den som begränsar sin hjärna till ett eller två språk, begränsar också sina tankar. Genom att studera exempelvis franska öppnar sig också en fransk idévärld. Man kommer i kontakt med franska författare, filmskapare och konstnärer. Man stimuleras att besöka Frankrike och kanske skaffa vänner i landet.

Idag minskar snabbt antalet elever som lär sig moderna språk. Hur skolpolitikerna behandlat de moderna språken är symptom på ett större problem, nämligen skolans och samhällets rädsla för det som är svårt. Att lära sig tyska, franska och spanska är en rejäl utmaning – enklare då att göra det till ett fritt val för eleverna och låta Sverige bli alltmer provinsiellt. En konsekvens av detta är också att antalet språklärare blir färre. Höstterminen 2015 antogs sammanlagt bara 16 personer till ämnes- lärarutbildningen för grundskolan i ämnena tyska, franska och spanska. Detta misslyckande har emellertid passerat Skolsverige obemärkt förbi.

Moderna språk förtjänar en självklar plats i undervisningen. I grunden handlar det om att ge fler elever möjligheten att forma sitt eget liv. Skolan är till för att ge kunskaper man tidigare inte hade och för att öppna nya världar. Lär man sig ett nytt språk så öppnas en helt ny värld. Värdet av språkkunskaper råder det ingen tvekan om. Betydelsen av ökat samförstånd mellan länder och folk är uppenbar. Med större språklig förståelse får man insikter som också påverkar tänkande, vilket i sin tur också kan leda till större vidsynthet och tolerans.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.