Hoppa till huvudinnehållet

Alar och gravrösen i Niklasdals lövskog

Publicerad:
Gravröset på bergknallen kan vara mellan 1600 till 3000 år gammalt. Foto: Frida Jansson Högberg

På Arnöns nordligaste udde är skogslandskapet mycket varierat. Här finns sumpmarker, dödved och gamla aspar. Här finns också Niklasdals naturreservat.

Trots att reservatet utanför Väse bara omfattar runt 12 hektar växer här både ungskog, hagmarksskog med gamla björkar och aspar samt sumpig klibbalsskog. De äldsta björkarna och asparna har en bit över 70 år på nacken. När kommunen under 1990-talet inventerade naturmiljöerna längs Vänerns insåg man att här fanns höga naturvärden. År 2000 kom sedan Niklasdals lövskog att beskrivas som kommunens mest värdefulla lövskogsområden. Nio år senare invigdes reservatet.

För att ta sig till reservatet får man först promenera genom en tallskog sedan genom ett odlingsfält.
För att ta sig till reservatet får man först promenera genom en tallskog sedan genom ett odlingsfält. Foto: Frida Jansson Högberg

För den som vill besöka naturreservatet väntar först en nästan två kilometer lång promenad från parkeringen vid vindkraftverket, innan man når reservatets entré. Väl inne på området finns en kilometerlång vandringsled där spångar lagts ut där marken är som dyigast. Det finns också flera bänkar och en grillplats. KT:s reporter blev även genast hälsad välkommen av vad som kändes som halva skogens myggbestånd, så myggmedel är att föredra om man vill uppleva skogen på bästa sätt.

Mellan alla träd kan man skymta Vänern. Reservatet ligger på en udde.
Mellan alla träd kan man skymta Vänern. Reservatet ligger på en udde. Foto: Frida Jansson Högberg

Fornlämning

Enligt sockenkartan från 1859 är området är skogbevuxet. Fram till slutet av 1960-talet betades skogen av boskap, därför finns det många enbuskar kvar lite här och var. Mellan de många tunna trädstammarna kan man skymta Vänern som ofta gör sig påmind då stora delar av marken tidvis svämmas över, vilket får till följd att marken blir full av näring. Översvämningarna har gjort att många av klibbalarna i den sumpiga terrängen har välutvecklade socklar längst ner på stammen. Den våta marken får dessutom dvärghäxörten att trivas. Andra växter som du hittar i reservatet är den gräsliknande rankstarren och orkidén Jungfru Marie nycklar.

Överlag är terrängen är förhållandevis flack men det finns en höjd mitt på udden. På den finns rester av en fornlämning, ett gravröse som troligtvis är från yngre bronsåldern (1050–500 före vår tideräkning) eller äldre järnåldern (500 fvt – 400 evt). Det är en bedömning man gjort utifrån rösets storlek, form och placering.

Skogen är en bra så kallad fjärilslokal. Innan reservatet bildades 2008 hittades över 300 olika arter.
Skogen är en bra så kallad fjärilslokal. Innan reservatet bildades 2008 hittades över 300 olika arter. Foto: Frida Jansson Högberg

Många fjärilsarter

När området inventerades i samband med att reservatet skulle bildas kunde man konstatera att 26 olika fågelarter häckade i området, bland annat den rödlistade mindre hackspetten samt större hackspett, gärdsmyg och nötväcka. Hackspettarna har lämnat spår i många av de döda träden som finns lite här och var i skogen och som ger hem och föda åt flera olika vedinsekter.

Dessutom är området en bra plats för flera fjärilsarter. När fjärilarna i området inventerades 2005 konstaterade man att där fanns 364 olika arter varav fem var nya fynd för Värmland, till exempel umbrabrovecklare och blyfläckig granveckare.

Artikeltaggar

MeraNaturreservatVäse

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.