På USA:s bakgårdar – angeläget och skakande

Böcker
PUBLICERAD:
Allt jag fått lära mig av Tara Westover (Natur & Kultur). Översättning av Peter Staffansson.
Foto: Natur & Kultur

Vid ett berg i Idaho, i nordvästra USA växer Tara Westover upp som ett av sju syskon. Hon är näst yngst. Hennes föräldrar är mormoner. Om sin märkliga uppväxt skriver Tara i debutboken Allt jag fått lära mig.

Taras far är fundamentalist, en begåvad man i ständig opposition, för att inte säga krig, mot all form av statlig styrning. De yngsta barnen blir aldrig folkbokförda och endast de tre äldsta får gå i skola, dock under en begränsad tid. De andra får en form av begränsad hemundervisning. Tara har inget födelsebevis och får som sextonåring välja ett av tre alternativ till födelsedag när hon ska skrivas in i sin första skola. De är en mycket annorlunda familj. Pappa Gene driver ett skrotupplag där alla barnen tvingas arbeta. Mamma är specialist på örter men kommer med tiden att bli en mycket anlitad barnmorska. För att förbereda sig för jordens undergång rustar sig familjen på alla sätt. Skyddsrum grävs ner, liksom vapen och matförråd. Faderns ord är lag. Inga avvikelser tolereras. Småningom gör sig ett par av bröderna fria och lämnar familjekollektivet för att studera. Det är svårare för Tara. Motståndet är enormt när hon känner att hon måste frigöra sig.

Modern hjälper henne bakom faderns rygg men klarar inte av att stå emot sin make öppet. Inte heller klarar hon av att försvara Tara mot brodern Shawn, som liksom fadern visar bipolära drag och njuter av att plåga och förnedra sina offer. När Tara konfronterar familjen och avslöjar Shawns grymheter blir hon inte trodd. Hon stöts ut ur familjen, ett trauma som kommer att ta hennes flera år att komma över.

Den här boken måste läsas. Det är svårt att fånga stämningen i Taras berättelse på några få rader. Det är en både skakande och gripande historia om en oerhört stark och begåvad kvinna i USA idag. Det är också en berättelse som säger något viktigt om problemet med fundamentalism, oavsett vilken religion eller rörelse den är knuten till.

•••

Pow Wow av Tommy Orange (Polaris). Översättning av Eva Åsefeldt. Förlag: Polaris
Foto: Polaris

Tommy Oranges bok Pow Wow är en stark debut. I hans bok möter vi den amerikanska ursprungsbefolkningen, Cheyenne och Arapaho - ättlingar. Det har inte gått bra för dem. Oranges bok är en sorgesång med komiska inslag över dessa folks öden.

Det ska bli ett stort Pow Wow i Oakland i Kalifornien. Man samlas för att dansa och sjunga de ursprungliga danserna och sångerna, sälja indianarbeten och souvenirer. Det kommer att utdelas priser till de bästa dansarna. Ganska mycket pengar kommer att finnas i omlopp och en grupp utflippade indianungdomar har beslutat sig för att råna eventet. I boken får vi lära känna dem men också flera av dem som arrangerar och deltar i evenemanget. De olika personernas öden är sammanvävda. Det vilar en förbannelse över dessa människor. Droger och sprit har blivit de flestas följeslagare.

Men det finns hopp. Tolvårige Orvil har i smyg lärt sig att dansa och är nu anmäld som deltagare. Han och hans två äldre bröder har vuxit upp hos gammelmoster Opal Viola Victoria Bear Shield som håller dem i herrans tukt och förmaning. Hennes försupna syster Jacquie, barnens mormor, har tagit sig i kragen och gått med i AA. Tillsammans med Harvey som en gång våldtagit henne, beger hon sig till Oakland och det stora Pow Wow-eventet där alla bokens personligheter sammanstrålar!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.