Hoppa till huvudinnehållet

Är du redo om krisen kommer?

Publicerad:
Reporter Britta Staake
Britta Staake
britta.staake@kt.se
Våtservetter, radio, t-röd, torra basvaror och konserver kan ingå i krislådan.
Våtservetter, radio, t-röd, torra basvaror och konserver kan ingå i krislådan. Foto: Britta Staake

Förberedd. Om det plötsligt står en polisman utanför dörren och säger att du snabbt måste lämna dit hem, vad tar du med dig då?

– Har man en sjukdom är kanske medicinen det viktigaste medan andra har andra behov. Kärnan i budskapet är att du har ansvaret, ingen annan vet vad du behöver.

Det säger Jonas Gerborn, säkerhetskoordinator inom Karlstads kommun. Inför Krisberedskapsveckan, 6-12 maj, är han samordnare och håller på med krisberedskapsplanering för de sex kommunerna som ingår Karlstadsregionens räddningstjänstförbund och samarbetar med lokala resurser i de olika kommunerna.

Nationellt och lokalt

Det är tredje året som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, anordnar krisberedskapsveckan på nationell nivå.

– Forskning har visat att allmänheten i gemen inte har någon bra hemberedskap om vattnet eller elen skulle försvinna eller om betalsystemen slutar fungera. Vi vill öka medvetenheten och genom den här veckan läggs fokus på krisberedskap och det blir lättare att kraftsamla och vi kan ha draghjälp av varandra.

Länsstyrelsen, Karlstads universitet, frivilligorganisationer och företag anordnar aktiviteter. Jonas Gerborn är ofta ute och talar om dessa frågor, bland annat hos föreningar och skolor.

– Jag ställer frågan "vad kan hända?" och "hur ska du tänka?" och svarar på frågor. En minnesregel är att spela upp en vanlig dag. Tänk dig att elen har gått, om du har egen brunn är vattnet borta, har du kommunalt vatten kan det vara slut i kranen.

Många kollar mobilen direkt de går upp för att se vad som hänt. Men tänk då att den inte fungerar. Vad fungerar och vad fungerar inte? Jonas Gerborn rekommenderar en vevradio som går på batteri där man kan få information.

– Tänk sedan frukost. Knäckebröd och räkost på tub är klassiskt.

Sedan kommer toalettbesöken.

– Många går över ån efter vatten. Skaffa stora påsar som träs över toaletten och sedan knyts ihop. Men tanke på smittorisken ska man inte gå ut i markerna och gräva hål. När det blir vattenbrist brukar kommunerna köra ut tankar men detta vatten räcker bara att dricka och laga mat, inte för toalettspolning.

Spritköket redo

Handla i affären kan också skapa problem. Om strömmen har gått kanske det är öppet men vissa stänger eftersom det inte går att hantera betalningarna. Sedan kommer matlagningen och spritköket är en kär vän.

– Men ställ det i diskhon, inte på spisen då det kan fatta eld i det fett som ofta finns i köksfläkten.

Jonas Gerborn tycket att jobbat är intressant och ser det som en pedagogisk utmaning att få befolkningen att inse att livets bekvämligheter inte är självklara. När ett strömavbrott inträffat ringer många kommunen för att få reda på vad som hänt, men han menar att man i inledningen i stället ska fokusera på sig själv.

– Om frysen börjar läcka vid ett strömavbrott är det bättre att ta hand om den och lägga ut handdukar.

Ditt eget behov

Att ha en krislåda är en bra rekommendation. I denna kan det finnas bland annat vattendunkar, vattenkokare, campingkök, ljus, filtar husapotek och t-röd. Jonas Gerborn talar om att det cirkulerar tidpunkter, tidsgräns för hur länge man ska ha resurser att klara sig.

– 72 timmar används ofta, men det har aldrig varit en officiell tidsgräns. Försvarsberedningen har gjort en rapport där man säger en vecka. Men allt handlar om ens egen ambitionsnivå, kapacitet, ork och pengar.

Artikeltaggar

IntervjunKarlstads kommunNyheterRäddningstjänsten

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.