Måtte det regna på gullvivorna

Krönikor
PUBLICERAD:
De vackra gullvivorna har redan slagit ut på många håll.
Foto: Hasse Holmberg / TT

Jag hör regnet smattra på altantaket och det låter som ljuv musik. Alla torra marker omkring oss, där bränderna återigen tagit ett grepp om fjolårsgräset, bara skriker efter vatten. Den här tiden, den skönaste månaden maj, när vi nordbor normalt lyfter blicken mot solen, släpper ner axlarna och tar av oss skorna för att känna lite gräs under fötterna, har plötsligt fått lite smolk i rosévinsglaset. När jag helst vill glädjas över mina gullvivor och sippor som i backen står, möts jag istället av brandbilar som kommer farandes på vägen. Skogen mittemot är målet. Det är så det knyter sig i magen. För inte nog med att det är snustorrt och det brinner på flera håll i vårt land, så har våren tagit ett rekordstort steg framåt. Plötsligt är både björkar och lönnar gröna, min rhododendron blommor för fullt och plommonträdet och syrenen är i färd med att slå ut.

Termometern visar på över 20 grader, vindarna är ljumma och maj har i skrivande stund inte ens börjat. Kanske är jag överdrivet orolig, men med förra årets eldinferno i minnet blir de här vackra dagarna mer mardrömslika än njutbara. Måtte det fortsätta regna natten lång. Det är som sagt lätt att tro att sommaren är här och att redan nu börja plantera och fröså. Det finns dock fortfarande risk för riktigt kyliga nätter och har man då varit lite för ivrig kan mycket av det utplanterade gå förlorat. Först i andra halvan av maj är det tid att plantera ut och direktså på friland. Så ta det lilla lugna – tid finns.

Bättre då att lägga energi på att jordförbättra i rabatter och pallkragar. Någon typ av stallgödsel och ny, fin mullrik jord är välbehövligt för både buskar och annat grönt som vill växa. Kratta inte bort alla gamla löv, för de ger näring och bra struktur om de blandas med ny jord. Har du rosor, mår de bra av att beskäras nu när björkarna har fått musöronstora löv. Även klematis som blommar på sensommaren är bra att ansa såhär års – knopparna är på gång, så det är lätt att se var det finns liv och var du kan klippa bort.

Leta efter gamla narcissorter när du ska köpa lökar, tipsar Malin Lundquist.
Foto: Johan Nilsson/TT

Marken nedanför mitt köksfönster är full av violer, som tillsammans med vintergrönans ljusblå blommor bildar ett violett hav att vila ögonen på. Påskliljor, primulor och pärlhyacinter gör rabatten runt hörnet till en blågul symfoni och narcisserna som jag satte ner i höstas blommar säkert redan innan helgen är slut. Påskliljan kommer ursprungligen från Spanien och Portugal, men spreds norröver i Europa redan under medeltiden. Den växte då vilt på många håll, men blev en vanlig trädgårdsblomma i början av 1800-talet. Narcisserna blev även de omåttligt populära under 1800-talet och det fanns plantskolor som enbart ägnade sig åt att ta fram nya sorter. Många av de gamla sorterna som var lite näpet vingliga, högväxande och med förhållandevis små, oregelbundet formade blommor i milda färger har försvunnit, medan dagens narciss är stadig, storblommig och färgstark – och faktiskt ganska tråkig. Leta därför efter gamla sorter när du ska köpa lökar nästa gång, för jag lovar att det är mödan värt.

Narcisser trivs bäst i mullrik och fuktig jord. De vilda föräldrarna växer i skogsområden där löv och gräs på ett naturligt sätt tillför mull när de vissnat ner varje höst. Fuktigheten är viktig för blomningen – för torr jord gör att blomningen blir sämre och det kan hända att det bara kommer torra knoppar som inte slår ut, om de inte fått tillräckligt med vatten under sommaren. Smattret på taket har tystnat och himlen har blivit blå igen. Det blev inte den rotblöta som jag hoppades på, men pollendammet på växterna är borta och det torra gräset har fuktats upp en aning i alla fall. Därför ska jag ta en barfotarunda i gräset nu på en gång och känna doften av fuktig mark. Som jag längtat.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.