Varje år hamnar i snitt 50 kilo matavfall per Karlstadsbo på Heden. Vårt matsvinn kan minskas på flera sätt – bättre förpackningar är ett av dem.
– Det är alltid en balans mellan hur mycket skydd vi ska ha för att en vara ska hålla sig längre och om skyddet gör att vi slänger mindre mat i slutändan. Gör det det så kan vi väldigt ofta räkna hem det klimatmässigt, säger Helén Williams, doktor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.
Hon tar den ofta utskällda inplastningen av gurkor som exempel.
– Vi vet att många kunder tycker det är onödigt. Men för frukt och grönt som har mycket vatten i sig, som gurkan, så håller den sex dagar längre när den har plast runt sig. Det ger hushållen mer tid att äta upp den på.
Hon menar att man som konsument inte ska stirra sig blind på förpackningen – den har en uppgift att fylla.
– Men vi måste bli bättre på att ta hand om materialet, oavsett om det är plast eller kartong. Vi är för slarviga där. Det behöver vara bra material som håller i flera cykler.
Bättre mängder
Helén Williams har i över tio år forskat på hur bättre förpackningar kan leda till minskat matsvinn. Hon tycker inte att förpackningarna blivit så mycket bättre och ser två områden där producenterna huvudsakligen måste bättra sig. Det ena är mängden mat som erbjuds i de olika förpackningarna.
– En klassiker är grötförpackningar i tub. Det är för mycket för en person i dem, men för lite för två. Det är lagom till två barn. Branschen måste bli bättre på att se till hur produkterna används och vad som är vettiga mängder utifrån det.
Hon menar att eftersom många hushåll i Sverige är just ensamhushåll behöver det också finnas förpackningar som är anpassade efter det.
– Det pratas mycket om att vi ska äta mindre kött. Men det finns till exempel ingen 250-gramsförpackning om man vill köpa en mindre mängd.
Många konsumenter har lärt sig att titta på jämförelsepriset, där kilopriset ofta är billigare om man köper mer. Men det är inte miljömässigt rationellt då vi ofta inte äter upp all mat vi köper.
– I en undersökning kunde man se att de hushåll som storhandlade slängde dubbelt så mycket mat som de hushållen som handlade mindre och ofta.
Mer kommunikation
Det andra området där producenterna måste bli bättre på är information på förpackningarna. Helén Williams lyfter mejeriföretagens exempel där man skriver att produkten ofta är god efter bäst före-datumet.
– Den typen av kommunikation vill jag se mer av och där tror jag att det går att göra mer även på andra produkter.
Men mycket handlar också om ren förpackningsdesign. Ostförpackningar är ofta svåra att återförsluta ordentligt. Yoghurtförpackningar är inte heller lätta att tömma.
– Om man bara häller den upp och ner och inte trycker ut det sista, så blir det nästan tio procent kvar i förpackningen.
Men i slutändan är det upp till konsumenten att ta sitt eget ansvar att minska svinnet.
– Det viktigaste är att ta sig tid att planera och bara köpa det vi tror att vi kan äta upp.