Penséer, sågspadar och vårpyssel

Krönikor
PUBLICERAD:
Den ursprungliga pensén var en korsning mellan de största styvmorsviolerna som trädgårdsmästaren Thomson hittade.
Foto: Hasse Holmberg / TT

Så här i början av april kommer vårtecknen på löpande band i trädgården. Efter månader av vitt och brungrått, möts jag nu av ett hav med småblommande lökar som sveper fram under tallar och nakna lövträd. Snödropparna och vintergäcken dominerar och blir bara fler och fler, julrosorna har fått sällskap av blåsippor, krokus och scilla. Det är som en godisbutik av färger och precis det man vill ha efter en färglös vinter.

Som om det inte vore nog med blommor åkte jag förra helgen och köpte några penséer att sätta i en kruka på trappan. De tål lite frost och kyliga vindar och med sina glada ansikten är de därför perfekta plantor så här års. Penséer tillhör familjen violväxter och är ursprungligen en blandning mellan styvmorsviol och storblommiga violer. Det var en engelsk trädgårdsmästare vid namn Thomson, som i början av 1800-talet startade ett stort förädlingsarbete med violer, där han med stor nyfikenhet korsade de största och vackraste styvmorsviolerna han hittade med varandra, för att sedan blanda in DNA från sorter som Viola altaica och Viola lutea. Resultatet blev de blommor vi idag kallar penséer, som jag nog kan säga är en av våra mest älskade vårblommor.

Klimatsmarta lösningar låg i fokus på årets trädgårdsmässa. Här odlas det med biokol i jorden.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Årets trädgårdsmässa Nordiska trädgårdar har gått av stapeln – som alltid en av de sista helgerna i mars. Fullt av pelargoner, chiliplantor och dahlior som vanligt, men en tydlig trend i år var att det låg stort fokus på den ekologiska odlingen och på klimatsmarta lösningar, både vad gäller bevattning och kompostering. Jag kom därifrån med några nya dahliaknölar, luktärtsfröna ’Frills and blushes’, plus en japansk sågspade som kallas ’Hori Hori’ (hori betyder gräva på japanska) – ett multifunktionellt verktyg som passar ypperligt när man ska dela perenner, gräva upp sega rötter eller knölar. Känns som att det kommer bli en ny favorit.

Den här helgen tänkte jag inviga min altan. Än så länge har bara fikonplantan och vinrankan huserat där tillsammans med några övervintrade örter. Nu ska fönstren putsas, golvet sopas, bord och stolar ställas ut och några av pelargonerna också. När väl tomatplantorna blivit lite kraftigare kommer de också få flytta ut, liksom basilikan och de första sådderna av sommarblommor. Hinner jag, kommer jag så en stor låda sallat där också. Sår du frön i början av april, kan du sätta ut dem i pallkragen eller på friland i mitten av maj och skörda lagom till midsommar.

En hori hori är en slags sågspade som är bra när man ska gräva upp perenner i rabatten.
Foto: Malin Lundquist

Mina ’Frills and blushes’, som kommer blomma med aprikosrosa och vita blommor ska också få komma i jorden snart. Det bästa sättet att få fina luktärtsfröplantor är att så fröna inomhus i rumsvärme och nu är en bra tid att börja. Du behöver inte lägga fröna i blöt för då finns risk att de ruttnar bort. Fyll bara en vanlig kruka med planteringsjord och packa jorden hårt. Vattna igenom krukan ordentligt. Lägg fröna på den blöta jordytan och fyll på med ytterligare ett par centimeter jord. Fukta jorden lätt. Ställ ner krukan i en öppen plastpåse, likt ett växthus i miniformat och placera krukan på en ljus plats inomhus. När groddarna kommit upp tio centimeter kan krukan flyttas utomhus, tills dess att plantorna är knubbiga och stora nog att skolas om. Luktärter tål några minusgrader utan vidare, även när de är utplanterade. De trivs bäst om de får sol och stöttning. Jag gör stöd av hassel- och björksly som jag tagit ner. Stick ner grenarna i en cirkel runt plantorna och bind ihop topparna med bast eller jutetråd. Ha en underbar april, så hörs vi snart igen!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.