Hon predikar med händerna

Är det svenska teckenspråket en skam? Det är temat på ett event som anordnas i morgon under temaveckan Livet värt att leva.

En av de medverkande är Emmy Lindgren, prästkandidat i Karlstads stift som anordnar godstjänster på teckenspråk.

Emmy Lindgren, kommer från Skattkärr men studerar för närvarande till präst i Uppsala. Det har hon gjort i fem år, utbildningen är fem och ett halvt år, men eftersom hon satsar på kombinationen med teckenspråk blir utbildningen lite längre.

– Jag blev intresserad av teckenspråk redan som barn eftersom mina kusiner har en döv pappa. Men jag kunde i princip bara "tack" och "groda". Sedan har jag gått flera kurser.

Beslutet att bli präst fattade hon i årskurs 9.

– Jag har alltid varit i kyrkan, men det är inget som kommer från mina föräldrar. Vi bodde vid församlingshemmet i Skattkärr och det var där vi samlades för öppna förskolan och musiken. Sedan fortsatte det, det var där jag hade mina vänner.

Brist på präster

I Karlstads stift, liksom på många ställen på landsbygden, är det brist på präster. Emmy Lindgren har funnit sin nisch och har även innan hon är färdigutbildad anordnat teckenspråksgudstjänster i stiftet.

– Jag började med det direkt efter gymnasiet och har hållit dessa i Arvika, Säffle, Degerfors och Vikenkyrkan i Karlstad. Procentuellt sett, till hur många döva det finns, brukar det komma mycket folk.

Dessa gudstjänster sker enbart på teckenspråk. Emmy Lindgren förklarar det med, att teckenspråket är ett eget språk med egen grammatik. Till exempel "sol" är ett eget tecken, hon mimar "sol" men skulle hon säga "solen skiner" så kommer grammatiken in och det blir för många ord.

– Det blir också lite skillnad på språket jag använder om jag predikar för pensionärer eller ungdomar.

Eventet äger rum på Arenan i morgon, fredag. Arrangemanget sker i samarbete med TeckenspråksAkademien AB som består av enbart döva personer och som utbildar personer i samhället. Temat för årets upplaga av Livet värt att leva är Skam.

– Eventet är på teckenspråk och på teckenspråkets villkor. Vi har bjudit in spännande gäster som ska redogöra för sitt perspektiv kring teckenspråk i relation till skam. Vi vill väcka uppmärksamhet, som döv är man något av en minoritet i sitt eget land. Man lever i den svenska kulturen men är ändå inte en del av den. Har man inte någon i närheten som är döv förstår man inte.

Förtryck

En fråga som kommer att tas upp under eventet är om det har hänt något med teckenspråkets status i takt med att samhällsutvecklingen gått framåt. Emmy Lindgren menar att de som läst på eller umgås med personer med dövhet eller hörselnedsättning känner till det förtryck som finns i samhället.