Hoppa till huvudinnehållet

"Klarar en timme men inte mycket mer"

Publicerad:
Reporter Frida Jansson Högberg
Frida Jansson Högberg
frida.jansson@kt.se
En tegelmurad vägg som den i parhuset som eldhärjades på Kvarnberget är ett av de bättre materialen för att förhindra en brandspridning.
En tegelmurad vägg som den i parhuset som eldhärjades på Kvarnberget är ett av de bättre materialen för att förhindra en brandspridning. Foto: Joachim Lagercrantz

Brandväggen av tegel kan vara en bidragande orsak till att den andra delen av parhuset på Kvarnberget klarade sig i branden dagen innan nyårsaftonen. Men ett så kraftigt brandskydd är dock inte särskilt vanligt.

– I modernare och nya hus kanske man inte alltid väljer att göra den här avskiljningen med så robusta material som man kanske gjorde förr med teglade murar, förklarar Ola Åkesson, brandingenjör på räddningstjänsten.

Grundkraven i regelverket för brandskydd i bostadshus har hängt med i många decennier nu utan att ha förändrats nämnvärt.

– Det ska stå emot under timmes utvecklad brand utan att det sprids. I nyare byggnader hittar man många gånger sätt att skilja av lägenheterna som gör att man klarar den här timmen men inte så mycket mer. Man når kraven men det är ändå inte lika robust.

Ola Åkesson menar att moderna hus klarar kraven på en timme men inte så mycket mer.
Ola Åkesson menar att moderna hus klarar kraven på en timme men inte så mycket mer. Foto: Johan Eklund

De bästa skydden är material som är obrännbara som till exempel just tegel eller betongkonstruktioner. De klarar bränderna bättre än de lättare materialen som stål- eller träreglar som skyddas av skivor.

– I ett långt och utdraget förlopp så kommer alltid den konstruktionen att ta mer stryk i branden än vad ett obrännbart material gör. Men även betong kan påverkas ganska kraftigt av värme. Inne i betong finns en armering som består av stål som påverkas av värme efter ett tag. Murat tegel är det som står emot bäst.

Nyttjar brandskyddet

Huruvida andra delen av parhuset på Algatan på Kvarnberget, byggt 1920, hade tagit mer stryk om brandväggen om inte hade varit av tegel är dock svårt att säga eftersom flera faktorer spelar in vid brandens spridning. Men tegel står i regel emot bränderna bättre än kravet på en timme.

– Jag var inte med där och vet inte så mycket om den branden men man nyttjar de brandtekniska skydd som finns. Är det trä, gips och isolering så vet man att det inte kommer att stå emot lika länge och då får man kanske inrikta insatsen utifrån det. Men i många fall kan det ju dock ske att branden sprider sig även om vi har mer än en timme på oss att släcka den.

Olika skydd

Beroende på vilken slags verksamhet som pågår i en byggnad finns olika krav på brandskyddet. I ett hus där många människor bor eller där det bedrivs vårdverksamhet är kraven högst. Kraven handlar inte primärt om att skydda egendomen utan människoliv, att man ska hinna och kunna ta sig ut.

I april 2015 drabbades flera bostäder i en radhuslänga på Herrhagen då branden spreds via vinden.
I april 2015 drabbades flera bostäder i en radhuslänga på Herrhagen då branden spreds via vinden. Foto: Mikael Lindblom

Många byggnaders akilleshäl är vinden. 2015 spred sig en brand mellan flera radhusbostäder på Herrhagen via just vindsutrymmet. Branden ledde till en inventering av radhus i Karlstadsregionen som hade ett takbjälklag av trä. Hälften av de 200 radhusen hade enklare brister och tio procent hade ett otillfredsställande skydd.

– Om branden kommer upp på vinden så blir det mycket svårare att komma åt. Det är lite dolda utrymmen och det är svårt att många gånger kunna göra en effektiv släckningsinsats på ett vindsutrymme. Därför blir den här avskiljningen mot boendeytor en viktig del.

Spreds via vinden

2001 förstördes nästan alla lägenheter på ett våningsplan i ett flerbostadshus på Horsensgatan på Rud på grund av att elden spreds via vinden.

– Man hade byggt om och använt det som tidigare varit vind till att göra en till våning med lägenheter av. Taket upp till den nya, lilla vinden var inte av betong längre och skyddet inte lika robust.

Den stora vindsbranden på Horsensgatan på Rud 2001 spred sig snabbt och förstörde hela översta våningen.
Den stora vindsbranden på Horsensgatan på Rud 2001 spred sig snabbt och förstörde hela översta våningen. Foto: VF Arkiv

Men att brandskyddet är otillräckligt är ändå ganska ovanligt, menar Ola Åkesson.

– Det är väldigt sällan som konstruktionerna har ett brandförlopp som är långvarigt. Oftast upptäcks branden i ett tidigt skede som göra att den ändå är möjlig att hantera och då hinner man släcka i brandcellen som drabbats.

Artikeltaggar

Brott & blåljusBränderKvarnbergetOla ÅkessonRäddningstjänsten

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.